2.2. Hur hindrar den dolda agendan studeranden från att släppa bagaget och hur kan vi förhindra att den dolda agendan påverkar våra sätt att undervisa och lära?
Det finns olika tolkningar av begreppet “dold agenda” i litteratur och på internet. I Dropping the Baggage projektet och i denna S.C.R.E.A.M! manual har vi valt att definiera dold agenda som en situation där någon i hemlighet strävar efter ett specifikt mål medan hen verkar vara upptagen med något annat.
En dold agenda kan innebära följande:
- När lärare har information om en studerande som påverkar hur hen undervisar.
Låt oss säga att en lärare känner till att en studerande tidigare har haft problem med ett visst ämne. Läraren kan ha tillgång till studerandes betyg eller ha fått information av andra lärare. På basen av denna information kan läraren ha lägre förväntningar på studeranden och anta att hen kommer att fortsättningsvis ha svårt i ämnet. Detta kan resultera i att läraren oavsiktligt ger mindre utmanande uppgifter eller erbjuder mindre stöd till studerande, vilket begränsar dennes möjligheter att utvecklas. Denna dolda agenda med förutfattade meningar baserade på elevens tidigare prestationer kan försvåra elevens inlärning och potentiellt hindra dem från att nå sin fulla potential.
- När lärare sätter upp mål för studeranden utan att informera dem om sina planer.
Låt oss säga att en lärare sätter upp ett mål att en studerande ska förbättra sin skrivförmåga. Läraren håller detta mål dolt och kommunicerar det inte till studeranden i fråga. I stället delar läraren ut skrivuppgifter och ger feedback utan att uttryckligen ange att målet att förbättra studerandens skrivförmåga. Detta kan leda till att studeranden känner sig förvirrad över syftet med uppgifterna och den feedback hen får. Hen kanske inte förstår varför skrivande betonas eller hur det är kopplat till de övergripande kompetens målen. Denna brist på transparens kan leda till frustration och att studerande tappar sitt engagemang. Samtidigt fortsätter läraren att bedöma studerandes framsteg baserat på det dolda målet. Om studeranden inte är medveten om detta mål kanske hen inte förstå vilka områden hen behöver fokusera på eller vilka framsteg hen förväntas göra. Genom att hålla målet dolt kan läraren oavsiktligt hindra studerandes motivation och hindra hens förmåga att ta ansvar för sitt lärande. Om målen kommuniceras öppet kan eleven förstå syftet, aktivt arbeta för att förbättra sig och samarbeta med läraren för att skapa en mer effektiv inlärningsplan.
- När lärare eller studeranden undanhåller information från varandra som potentiellt kan påverka studerandens utbildning.
Föreställ dig att en studerande har personliga utmaningar hemma som påverkar studierna. Det kan handla om sjukdom, ekonomiska svårigheter eller andra personliga problem. Studeranden väljer att inte dela med sig av denna information till dig, utan håller den dold. Samtidigt märker du en nedgång i studerandens prestationer och närvaro. Trots dina observationer frågar du inte om de bakomliggande orsakerna till studerandens svårigheter utan antar att det enbart beror på bristande ansträngning eller motivation. Som ett resultat fortsätter du att ge feedback och utvärdera studeranden baserat på ofullständig information. Du kanske antar att studerande inte är engagerad eller inte anstränger sig tillräckligt för att förbättra sig. Detta kan leda till missförstånd, frustration och ett växande avstånd mellan dig och studerande. Genom att undanhålla viktig information om de personliga utmaningar som studerande står inför hindrar hen dig från att fullt ut förstå hens situation. Som ett resultat kan du missa möjligheter att erbjuda stöd, resurser eller alternativa metoder som kan hjälpa studerande att övervinna sina svårigheter. Detta kan skapa hinder för effektiv kommunikation och stöd. Öppen, tillitsfull och transparent kommunikation mellan lärare och studerande är avgörande för att säkerställa att relevant information delas, vilket möjliggör en mer holistisk förståelse av studerandens behov och den hjälp de behöver för att förbättra sin utbildningsresa.
Det är viktigt för studeranden att vara medvetna om sitt eget bagage för att lära sig att hantera det. Att enbart förlita sig på utbildningspersonalens antaganden och medvetenhet om bagage när man skapar studieplaner är otillräckligt. Vissa lärare tror att om man närmar sig en ny grupp eller en studerande med ett opartiskt perspektiv ger man dem ett “oskrivet blad”. Vi anser dock att det kanske inte är det mest professionella tillvägagångssättet att vara helt omedveten om en studerandes bakgrund. Föreställningen om att börja med ett oskrivet blad är en illusion eftersom vår uppfattning om en studerande formas av olika faktorer då vi träffar dem.
Inom några sekunder bildar vi oss en första uppfattning om studeranden och deras föräldrar, som påverkas av:
- Studerandens utseende, känslomässiga tillstånd, fysiska ansträngning, beteende eller ansiktsuttryck.
- De kopplingar som är förknippade med studerandens namn.
- Kontaktens och kommunikationens karaktär, t.ex. spontanitet, återhållsamhet, undvikande av ögonkontakt, tonläge eller språket som används.
- Tidigare kunskap om studerandens familj, t.ex. om man har undervisat ett syskon eller känner föräldrarna sedan tidigare.
- Berättelser som kollegor delar om studeranden och dennes familj.
- Tidigare erfarenheter som kan leda till att man gör jämförelser som “Det här barnet påminner mig om…”
Dessa intryck, medvetna eller omedvetna, formar vårt första möte och vår interaktion med studeranden. Därför är det en utmaning att börja med ett helt oskrivet blad, eftersom vi skapar förutfattade meningar baserade på olika faktorer.